tänk er ett rött hus med vita knutar, på landet, med åkrar omkring, skog och bara något enstaka hus. Sen tänker ni att blommorna blommar, fåglarna kvittrar och solen lyser. där sitter ni precis vid gräsmattan och äter den godaste maten med era släktingar. det är helt tyst förutom fågelkvittret och sorlet från er när ni pratar. det är så fint och det känns som i en film från den tiden då alla bodde på landet och då allt va så lungt. så vare i söndags hos min mormor och morfar, hur mysigt som helst och om jag inte älskade stan så mycket så skulle jag lätt bo på landet.